Hur man kan optimera innehåll med en hub
Av MJ
En hub är en knutpunkt, ett nav eller ett centrum i ett system/nätverk. Att tänka på innehåll i form av en hub är ett sätt att optimera intresset på sin sajt. Joshua Hardwick har nyligen skrivit ett inlägg om content hubs på Ahrefs blogg. Det är egentligen ingen ny idé då wikipedia har jobbat med den strukturen i många år. Jag tar upp det som en nyhet då det är ett sätt att tänka kring SEO i relation till nätverksateori.
Jag ska ta upp två exempel på content hubs. Ett från Wikipedia och ett från min egen sajt Framgångsfaktorer.com. Därefter går jag in på hur en content hub förhåller sig till nätverksteori.
Sveriges geografi som en content hub
Om man går in på wikipedia och söker på Sveriges geografi så hittar man en längre artikel som har en del underkategorier. Från dessa underkategorier finns det länkar till andra artiklar som har fördjupande information om någon aspekt av dessa underkategorier. Man kan bland annat hitta länkar till sidor om begrgrunder, om geografiska ytterområden, om Sveriges klimat, om Sveriges demografi, om städer och regioner i Sverige samt om sådant som rör miljö.
Artikeln om Sveriges geografi är en bra översiktsartikel som ger information om delområden och fördjupningar samt var man kan hitta ytterligare information som inte står beskrivet men som ändå är relaterat till Sveriges geografi. Detta är vad som menas med en content hub eller navet i ett nätverk av relaterade artiklar.
Bra artiklar får vanligtvis externa länkar från andra sajter som skriver om ett liknande innehåll. De kan även där fungera som en nav eller ett centrum inom ett visst kunskapsområde. Det som avses med att content hub är ett internt nätverk på en och samma sajt där man länkar i båda riktningarna.
Det har länge sagts att man inte ska länka fram och tillbaka mellan två sajter. Generellt kanske detta fortfarande gäller men det finns tillfällen då detta är bra. När vi pratar om internlänkning är detta idealiskt om det görs på rätt sätt. En content hub som har flera internlänkar i båda riktningarna får också fördelar på google. Detta beror främst på att huvudsidan, navet, erbjuder en bra översikt och att det finns mer information att hämta i det interna nätverket. Det ser google som en sida att rekommendera för den som söker information.
Femfaktormodellen som en content hub
På sajten Framgångsfaktorer.com finns en artikel om femfaktormodellen som fungerar som en content hub för sådant som handlar om personlighet och personlighetsdrag. Huvudartikeln ger en översikt kring personlighet och hur man har sett på ämnet historiskt och går in något på hur femfaktormodellen fungerar. Flera av personlighetsdragen har egna artiklar som både länkar till huvudsidan och från länkar från huvudsidan. Även närbesläktade artiklar nämns och länkas till.
Den just omnämända artikeln om femfaktormodellen exponeras 1700 gånger i månaden vid sökningar på sökordet femfaktormodellen på google och sidan har en genomsnittlig CTR på 32.6 procent. Det betyder att av alla som söker på ordet femfaktormodellen klickar en tredjedel in sig på sidan. CTR står för Click Through Rate eller klickfrekvens på svenska. 32.6 procent är en ganska hög CTR även för en sida som ligger på förstaplats på SERPen, vilket artikeln om femfaktormodellen gör. Den ligger till och med över wikipedia.
En artikel som har en tydlig och central position på en sajt kan tack vara det får en central position bland andra sidor med liknande innehåll. Hur man går till väga börjar alltså, som med allt annat som har med SEO att göra, med vad man gör på sin egen sajt. Första steget är on-page SEO. När man har gjort vad man kan på sin egen sajt får man hoppas att inte bara google utan även andra sajter upptäcker värdet i artikeln och börjar länka. Då kommer man över på off-page SEO.
Fungerar då content hubs i alla sammanhang. Svaret är nej. Det gäller främst sidor som erbjuder rik information i stil med wikipedia. Det är inte lika självklart att det gäller sajter som säljer saker även om den interna strukturen spelar stor roll även där.
Content hubs och nätverksteori
I ett tidigare inlägg har jag ingående förklarat på vilket sätt nätverksteori är en teori som kan ge goda insikter i hur SEO fungerar. Nätverk består primärt av noder och länkar som förbinder noderna. I ett socialt nätverk är noderna personer. I ett nätverk på internet är noderna sajter och sidor. Noder kan vara olika centrala i nätverket. Vissa noder har en central position, vissa har en perifer position medan många befinner sig däremellan.
En content hub har en central position på den egna sajten även om den inte nödvändigtvis har den mest centrala positionen. Förstasidan har ofta den mest centrala positionen. När google rankar sidor väljer de ut de sidor som inte bara är centrala på den egna sajten utan som är centrala på hela nätet. I alla fall inom ett språkområde och/eller ett land. Central behöver då inte betyda den som har flest länkar till och från sig. Det räcker att det är den som passar bäst på en viss sökning.
Om det inte finns en wikipedia-artikel som svarar mot sökordet kan det bli en mer öppen kamp mellan andra sajter som har en sida som svarar mot sökordet. Bland en mängd faktorer som spelar in, som hur stark sajten där artikeln finns är, sticker innehåll och position i ett internt nätverk ut. För det första måste artikeln vara relevant och vara informationsrik och för det andra ska den ha en central position på den egna sajten. Om detta är på plats finns goda konkurrensmöjligheter.
Man kan ta en VD för ett företag eller en avdelningschef som en analogi för hur nätverk fungerar. När någon säger åt en vad som gäller och den personen har en central position är chansen stor att andra lyssnar och agerar. VDn når ut. Många i ett stort företag har kanske inte ens personligen pratat med VDn. Ändå lyssnar och agerar de. Det är på ett liknande sätt med en central artikel. Folk läser och tar till sig. Artikeln har ett inflytande på läsarna. Allt detta är möjligt utan att läsarna ger återkoppling på något sätt. Det betyder att artikelförfattaren inte vet vilka och hur många som har läst och påverkats av artikelns innehåll. Det är inte nödvändigt med ömsesidig, dubbelriktad, förbindelse.
När man som forskare skriver en inflytelserik artikel kommer mängder av andra forskare inom samma fält att hänvisa till artikeln. Det är nödvändigt eftersom en forskare som inte förhåller sig till de viktiga landvinningarna och teorierna inte har gjort sitt jobb med att vara påläst. Det spelar ingen roll om man inte håller med. Om det finns en inflytelserik artikel får man förhålla sig till den även om det är i kritiska ordalag. Det var så Larry Page tänkte när han byggde upp google. På detta vis skapas ett nätverk av artiklar med hög relevans till varandra och den som får flest ingående länkar, d.v.s. referenser i senare artiklar, antas vara den viktigaste i nätverket av forskare och artiklar.
Efter att ha använt analogier som VD eller forskare som centrala noder i ett nätverk kan man slutligen prata om nätverkstyper. Man pratar om linjenät, hjulnät och flerkanalsnät. Linjenät är ganska ointressanta i sammahanget. Ett hjulnät har ett nav, eller med andra ord en hub, som signalerar in- och utgående förbindelser mellan nav och noder i ytterområdet men inga eller få förbindelser mellan noderna i periferin. Dessa påminner om hur en VD kommunicerar ut i organisationen. Ett flerkanalsnätverk förbinder ett flertal noder. Forskare samlar sig gärna i kluster men de befinner sig i större nätverk som kommunicerar i alla möjliga riktningar.
En hjulnät är mest begripligt som ett internt nätverk medan ett flerkanalsnät är mer begripligt som externa förbindelser. I ett hjulnät är det lätt att se vilken nod som är navet i nätverket. I ett flerkanalsnät kan det ta ett tag innan någon framstår som mer central. Den bild jag tänker mig är att hjulnät kan ingå i större flerkanalsnät.
Sammanfattning
Google kan ranka sidor som har ett bra innehåll högt, utan varken interna eller externa länkar, men det är helt klart så att den interna strukturen kan lyfta upp en sida och det externa nätverket kan få en viss sida att framstå som mer central än andra. Man får alltså stöd både inifrån och utifrån.
Om man förstår det nätverkstänk som Larry Page utgick ifrån när google grundades blir det neklare att förstå framväxandet av olika nätverksarelaterade principer.
Sätt dig in i nätverksateori så får du en fördel när det gäller att tänka rätt kring olika åtgärder och vilka tänkbara effekter de kan ha på rankingen i det stora hela.